lejonet förstärker sin image på jobbet
i sann rebellisk anda har det nu fallit sig så att lejonets favvojeans har fått sig en ordentlig käftsmäll.
en rejält stort hål/reva.
i grenen.
icke helt oväntat eftersom de varit ganska slitna på just detta ställe. (man kan ju tro att jag inte gjort annat än cyklat i dessa byxor)
however, det är ju just mina favvojeans.
därför har jag helt fräckt fortsatt att använda dessa helsköna brallor, trots dess lilla defekt.
icke desto mindre avser jag också fortsättningsvis att bära dem här på detta stället där vi leker kontor.
i sann anda.
i alla fall tills hålet blir större och man kan kan se mina rosa kallingar!
bekvämligheten ska man absolut inte bortse ifrån.
visserligen syns väl hålet rätt bra om man nu har den läggningen att man vill sitta och glo rakt upp i grenen på detta lejon.
å andra sidan brukar jag ju inte skreva alltför mycket när jag sitter still.
hål i jeansbrallor.
ett säkert tecken på en sann rebell.
å andra sidan finns det ju nu ett par andra exemplar som får dra sitt strå till stacken.
kanske någon av dem får axla titeln som favvojeans vartefter.
ett annat säkert tecken så här dags på en fredag är att det är skrämmande tomt i korridorerna, vilket betyder att helgmonstret har kastat sig över oss.
jag flyter med i strömmen.
helt enkelt.
go och gla helg!
(lejonet dras med slitningar i grenen)
kul i korridoren
folk sitter kvar långt över den gemensamma fikan.
det pratas om allt möjligt.
folk springer in till varandra och drar fredagsfräckisar på löpande band.
partajplaner avhandlas.
vem vinner mello?
blir det bröst-chock i let´s dance?
ja allt mellan himmel och jord pratas det om.
ingen vill jobba längre.
fredagsmonstret har satt klorna i oss och förtär oss som en smaskig förrätt.
i ett hörn skymtar vi de övriga veckodagarna, som lite oroligt ser på.
sånt här händer ju aldrig på deras dagar.
måndagsdemonen ser visserligen lite klurig ut där han kikar upp under lugg.
kanske är det för att den vet att den snart ska få komma till...
en helg går fort.
vi blir som tokiga.
barn på nytt.
spexar och trixar.
ingen orkar vara kvar.
alla går hem.
så även jag.
fredagsmonstret ger mig inget val.
go och gla helg på er!
(lejonet, rymdis och "uffe med brallan" tar på sig kamouflageoutfiten visar hur man har kul i korridoren en fredag)
leave on high note
fick det t o m sagt till mig av en kollega.
att det jag gjorde var listigt.
som en räv.
hon visste nog inte att jag är ett lejon.
men lejon gör också listiga saker.
bäst att passa på att sluta nu.
när man gjort något listigt.
det, om något, är rätt listigt.
(antalet ggr ordet listigt användes i detta inlägg: 5)
dresscode my ass
en myndighet.
bara ordet myndighet klingar ju lite...torrt och eländigt sådär.
inget kul liksom.
trots denna fördom är det faktiskt ganska kul på det här stället emellanåt.
här där vi leker kontor.
ett underbart uttryck som jag och min kollega A älskar att svänga oss med så fort vi får tillfälle.
som vi vet retar en del.
och det, mina kära vänner, är precis de individer som har gått bort sig i träsket med just dress code.
eller förlorat sig i.
som tycker att det minsann hör till att man kommer i dräkt eller kostym till jobbet.
eller iaf kavaj.
okej, jag kan sträcka mig till att kanske använda en vardaglig kavaj då och då.
men i övrigt.
my gosh.
ytan viktig.
ingen fiiiin yta.
inget kul.
tycker dom.
här, i det murriga hörn där jag sitter.
vid fönstret mot parken.
i korridoren där vi lever ett normalt kontorsliv.
här är vi mer som folk och fä.
vi imponeras inte av yta.
eller jönsiga dräkter och skitfula slipsar.
vi är myndighetens rebeller.
rockers.
rymdkollegan är en rocker också.
trots att han inte sitter på min våning.
vi sprider vårt budskap i hemlighet.
iklädda slitna jeans och hoodtröja.
hey ho let´s go!
("jag skiter väl i era kostymer! dessutom har jag en streck-kod på armen...")
scan me!
fikarasterna här på jobbet är alltid källan till mången visdom.
det känner ni säkert igen.
ett hett ämne över de rykande kaffekopparna har varit framtiden.
den här gången när det gäller att betala i framtiden.
dribblet med cashen.
utan att använda kontanter eller kort.
det kontantlösa och, kanske, kortlösa samhället.
spekulationerna går varma och höga.
förstås.
alla har ju sina egna teorier och scenarion.
och önskemål.
men till slut når vi konsensus på en särdeles smart grej.
vi enas om att använda scanner, a´la ica/coop forum, måste vara supersnajdigt.
ett litet chip inopererat under huden.
sedan är det bara att scanna en tatuerad streck-kod.
häpp!
inga plånkisar.
inga kontanter.
smidigt sa bull.
effektivt sa bill.
vilka kläder man än har på sig (eller inte har på sig), har man alltid sina pengar med sig...för det mesta iaf.
helt plötsligt ser vi ett par lysande användningsområden:
badstränder vid glasskiosken.
(slut på sandiga tjugor eller borttappade guldtior...)
och kolla in det här då:
nudistanläggningar/swingersklubbar.
(tänk er själva, köp från baren i all din nakenhet. inget galopperande ut till garderoben och hämta stålar. bara sträcka fram armen och lite världsvant säga: "scanna mig...")
japp.
kom ihåg var ni läste det först när ni hör talas om det inom några år.
å andra sidan kanske man skulle återgå till sitt jobb och försöka göra lite nytta.
ibland kan man bli överaktiv av för mycket kaffe också.
har jag hört.
(sommaren 2007 testades faktiskt scanningsmetoden vid ett nudistbad under en kort period.)
veckodags-kärlek
på sofistikerat vetenskapligt manér har vi idag, på fikarasten, behandlat en av de mer intressanta frågeställningarna.
ett riktigt i-landsproblem.
vilken veckodag är bäst?
vilken veckodag väljer vi att ge guld till?
vilken veckodag är numero uno i skaran som utgör en hel vecka?
som vanligt genomfördes analysen med högt-i-taket-diskussioner.
fördelar och nackdelar som vägdes mot varandra.
samlade sanningar.
och rätt mycket spekulationer.
kanske liite mindre med fakta.
det finns många bud om priset.
självklart seglar ju fredagen alltid upp som en stark segerkandidat. så är det ju.
och kommer alltid att vara.
liksom lördagen.
rätt givet det också.
det mest förvånande budet kom från vår info-kvinna.
hon höll på måndagen!
måndagen!!
jodå, då är man ganska pigg och har inte hunnit oroa sig för veckans alla kommande problem ännu.
allt enligt henne.
och hon ska vara info-kvinna...
stora loserpriset gick faktiskt nästan enhälligt till tisdagen.
just denna dag.
långt kvar till helgen och man har hunnit grotta ned sig träsket ordentligt.
nåväl, självklart kom vi inte fram till ensat beslut.
alla dagar betyder olika för olika personer.
och tur är väl det.
min vinnarlista ser dock ut som följer;
lördag - lördagsmorgnar är trevliga. och underbara när älvan är i närheten..
fredag - att varva upp helgen genom att varva ned på jobbet på eftermiddagen är rätt gött....
onsdag efter lunch - då känns det som det vänder!
hur ser din topplista ut?
"den sväller i munnen"
här där vi leker kontor.
det ännu mer kontroversiella skulle kunna vara att det var yours truly som sade det till rymdkollegan C.
men.
innan ni nu börjar hosta och prata om skandal på kontorsrum, låt mig reda ut begreppen lite.
rymdkollegan och undertecknad är, som ni antagligen inte visste, toknördar på allt som har med rymdfart att göra.
när krille fuglis svävade runt i rymden var vi uteslutande tvungna att offra jobbet för att hänga framför skärmarna här och ta del av nasa:s livesändningar.
så allt som kan kopplas till rymden och rymdfart går hem hos oss.
nu till själva förklaringen av den anmärkningsvärda rubriken;
jag har ju en väldans underbar käresta i form av älvan.
denna älva tycker såklart att jag ska få utvecklas i mitt toknördiga intresse (eh...visst...eller..?)
därför skickade hon häromveckan upp en underbar produkt via posten.
detta vackra väsen har införskaffat ett styck frystorkad glass, förpackad i vakuum i en snitsig rymdförpackning.
komplett med rymdfärja på omslaget och allt!
hon tyckte jag och rymdkollegan kunde avnjuta denna glass och njuta av rymdkänslan.
idag gjorde vi verkligen det.
under högtidliga former öppnade vi paketet och tog för oss av glassbiten (för det var verkligen en hård bit) och lät oss väl smaka.
choklad, jordgubb och vanilj stod det på paketet.
och banne mig om det inte smakade just det.
och framför allt, när man stoppade biten i munnen var det som om den svällde upp och blev precis så krämig som riktig glass ska bli!
för ett ögonblick kände vi att det skapades ett band mellan oss och fuglis.
vi delade en upplevelse.
att ha ätit frystorkad glass.
fascinerande.
därav den något ekivoka rubriken i detta inlägg som faktiskt kommer att bli det sista jag gör för dagen på det här stället.
här där vi leker kontor.
crazy little thing called friday.
trevlig helg på er.
att det vankas glass ombord)
