lejonet förstärker sin image på jobbet
i sann rebellisk anda har det nu fallit sig så att lejonets favvojeans har fått sig en ordentlig käftsmäll.
en rejält stort hål/reva.
i grenen.
icke helt oväntat eftersom de varit ganska slitna på just detta ställe. (man kan ju tro att jag inte gjort annat än cyklat i dessa byxor)
however, det är ju just mina favvojeans.
därför har jag helt fräckt fortsatt att använda dessa helsköna brallor, trots dess lilla defekt.
icke desto mindre avser jag också fortsättningsvis att bära dem här på detta stället där vi leker kontor.
i sann anda.
i alla fall tills hålet blir större och man kan kan se mina rosa kallingar!
bekvämligheten ska man absolut inte bortse ifrån.
visserligen syns väl hålet rätt bra om man nu har den läggningen att man vill sitta och glo rakt upp i grenen på detta lejon.
å andra sidan brukar jag ju inte skreva alltför mycket när jag sitter still.
hål i jeansbrallor.
ett säkert tecken på en sann rebell.
å andra sidan finns det ju nu ett par andra exemplar som får dra sitt strå till stacken.
kanske någon av dem får axla titeln som favvojeans vartefter.
ett annat säkert tecken så här dags på en fredag är att det är skrämmande tomt i korridorerna, vilket betyder att helgmonstret har kastat sig över oss.
jag flyter med i strömmen.
helt enkelt.
go och gla helg!
(lejonet dras med slitningar i grenen)
i ett rike så vackert
igen.
jag har sett paradiset.
som jag har.
fan att jag ville åka hem.
jag ser på dig i smyg när du fixar.
hur det skiner som en liten lyster omkring dig.
jag studerar dig när du sover.
nog ser man ett litet leende där i mungipan.
här vill jag också vara.
får jag tycka så?
det hoppas jag.
oanade krafter inom mig vaknar till liv.
upptäckten av nya rum i ett lejonhjärta.
kanske har det alltid funnits där.
begravt genom åren som gått.
nu är jag här.
i min andra verklighet.
där jag levt och verkat.
där jag har mina barn.
min vardag.
den miljö jag trodde var mig förutbestämd.
ditt rike omfamnar mig.
du fattas mig när du inte är nära.
go och gla på er!
jag trotsar vädrets makter och påbörjar min resa mot riket där jag känner mig hemma.
ha det gött!
vi popromantiska nördar
gamla hederliga nicke strömstedt tittar fram igen med en ny skiva.
det var 7 år sedan sist.
den melodiösa popslingans mästare.
refrängernas skulptör.
hjärnan bakom GES, har jag alltid hävdat.
ofta bespottad och hånad.
helt oförtjänt.
strömstedt är och förblir en av de stora i svensk modern pop.
en skiva som antagligen bör finnas i varje textromantikers samling.
vill ha. (som tonårsbrudarna skriver på sina bloggar)
(snart i lejonets ägo...typ. eller varför inte i ett påskägg?)
resfeber
hela ligan.
behöver jag skriva att det rådde resfeber här hela kvällen?
busan hade så mycket hon skulle prata om att hon skulle ha med sig.
och så mycket hon ska hinna göra.
och hur mycket hon kommer att sakna mig.
jag sa förstås att hon får ringa när hon vill och hur mycket.
yngste lejonsonen var mest upptagen med den mobiltelefon han nu fått ärva av mig sedan ett par timmar tillbaka.
men han har klart och tydligt uttryckt att han inte kommer kunna somna ikväll.
vi får väl se hur det blir med den saken.
nu ligger han i sängen och glor på dumburken.
äldste lejonvalpen var över en sväng tidigare ikväll och fikade lite.
han deklarerade klart och tydligt att han inte ens tänkte gå och lägga sig!
köra vaket hela natten och sova i bilen upp till fjällen.
spela skiten ur xboxen.
jojo, misstänker att han slocknar rätt behagligt vartefter timmarna glider över i natt.
i arla morgonstund lämnar jag av de telningar jag har hos mig.
självklart har jag smugit med lite påskägg som de ska få med sig på resan.
på mitt program står ett par timmars jobb innan det är dags att sätta sig i bilen och dra åt andra hållet.
söderut.
till ett rike det alltid är en fröjd att få besöka.
älvriket.
medaljens baksida
lunchläser tidningar.
stora sportnyheten just nu är att klüft väljer bort sjukampen i os.
för att satsa på längdhopp.
det känns lite synd.
för vårt eventuella medaljanspråk i peking.
inte en chans i hela världen att hon tar medalj i längdhopp.
klüft uppger att hon tröttnat på sjukamp.
eller blev hon knäckt när idolen carola försvann likt en arktisk stormvind ur mello?
det tål att tänkas på.
(oh nej, nu kanske jag ställde till det för carro!)
lejonet goes pink-girlie-roll-on
trött och fårad framför spegeln denna morgon gör jag en obehaglig upptäckt.
var f-n är mitt ganska nyinskaffade dofta-gott-roll-on!?
det brukar alltid stå på samma plats och jag letar febrilt, och känner hur irritationen börjar smyga sig på.
det här är liksom något man verkligen inte har tid med så här dags.
mysteriet får sin lösning när yngsta lejonsonen hojtar att det är han som lånat luktegottet när han tog med sig gympakläder till skolan igår.
dessvärre glömde han dom också där....tillsammans med mitt roll-on.
tjenare.
läge för psykbryt?
nix, lejonbusan träder in som en räddande ängel och säger att jag kan få låna hennes "pink-girlie- roller".
i ett läge av akut tidsbrist tackar jag inte nej till detta, och följdaktligen doftar jag därför som en ung snärtig tjej under armarna idag.
smells like a teenager-light?
(en kollega i korridoren undrar var den maskulina lejondoften har tagit vägen)
eftermiddagsfilosoferna
rymdkollegan var uppe en sväng och häckade i mitt rum.
vi pratade kärlek och avstånd. (okej han har 3 mil, jag har 35...)
och vardag.
och barn.
framför allt truliga tonåringar.
vi sitter ju lite i samma båt han och jag.
hur man förhåller sig som förälder.
vad gör man för att hjälpa sina barn?
när det inte riktigt flyter.
rymdis är bekymrad.
han har rätt dålig relation till sin dotter för tillfället.
han vill hjälpa henne. men samtidigt vet han inte hur han ska närma sig problemet.
jag har en situation med en labil tonårsson.
som just för tillfället är rätt lugn faktiskt.
men orosmolnen finns där.
ständigt närvarande.
inga lösningar presenterades på lejonets kammare denna eftermiddag.
men vi ventilerade tankar och filosofier.
alltid något.
(bör pryda ingången till varje tonårsrum?)
å så kunde han ju spela hockey också
händelser och människor från förr.
i morse, innan jobbet, stod jag och tankade bilen.
hade precis betalat och hoppat in i bilen, när jag såg en annan bil köra upp bakom mig och stanna.
ut klev en person som jag tyckte mig känna igen. vilket fick mig att sitta kvar i bilen och studera personen lite noggrannare.
plötsligt kom alla minnen tillbaka.
kommer ihåg att han var en s.k. värsting i skolan på sin tid.
han gick två klasser över oss.
ingick i det tuffa gänget.
kom t o m på vad han hette.
vet att han ofta var i onåd hos lärarna.
vi var några stycken som av någon anledning alltid lyckades hålla oss väl med de här tuffa grabbarna.
vi såg nästan upp till dem.
nu ser jag honom flera år senare.
konstaterar att han ser nästan likadan ut.
lång och smal.
bara fårorna i ansiktet avslöjar att åren gått.
en grabb på ca 14 år hoppar ut ur bilen också, och jag ser att han är lik sin pappa.
leende konstaterar jag att det uppenbarligen blev folk av vår värsting också.
farsa.
kommer dessutom ihåg att han spelade hockey också.
och var skitbra på det.
gjorde hans coolhetsfaktor ännu större.
när jag rullar ut från macken slås jag av en tanke.
som både skrämmer och fascinerar.
är det min äldste son jag ser om 20 år?
sunny sunday
barnen iväg på kalas hos morfar och edert lejon sitter här och gäspar lättjefullt.
annars går mina tankar allt som oftast denna helg till lilla älvan.
hon har precis tagit en ny boning i besittning.
sedan igår.
helnöjd förstås.
jag önskar verkligen att jag hade haft möjligthet att åka dit här helgen för att hjälpa till.
som tur är löste det sig ändå.
med föräldrar och goda vänners hjälp.
ska ju till älvriket i påsk.
då ges tillfälle att insupa den nya atmosfären.
vet ju hur det ser ut.
vi var och tittade en sväng innan jul.
kan knappt bärga mig här.
längtan är stor.
mello avlöpte utan några större överraskningar igår.
man kan väl säga att favoriterna höll.
det vinnande bidrag är ju faktiskt rätt bra.
måste erkännas.
även om jag har så svårt för perelli.
men allra kuligast hade ju varit om krille eller häxnissarna hade tagit hem det.
bara för att det är så kul när det oväntade händer.
krille körde ju värsta paris-stilen med bruttorna på scen!
solig söndag.
en blå himmel utanför mitt fönster med en blå horisont långt därborta.
som gjort för en prommis.
and away he goes.
(krille fick idén till mello när han provspelade för ewan mcgregors roll i "moulin rouge".
här ett sällsynt foto från provfilmningen)
kul i korridoren
folk sitter kvar långt över den gemensamma fikan.
det pratas om allt möjligt.
folk springer in till varandra och drar fredagsfräckisar på löpande band.
partajplaner avhandlas.
vem vinner mello?
blir det bröst-chock i let´s dance?
ja allt mellan himmel och jord pratas det om.
ingen vill jobba längre.
fredagsmonstret har satt klorna i oss och förtär oss som en smaskig förrätt.
i ett hörn skymtar vi de övriga veckodagarna, som lite oroligt ser på.
sånt här händer ju aldrig på deras dagar.
måndagsdemonen ser visserligen lite klurig ut där han kikar upp under lugg.
kanske är det för att den vet att den snart ska få komma till...
en helg går fort.
vi blir som tokiga.
barn på nytt.
spexar och trixar.
ingen orkar vara kvar.
alla går hem.
så även jag.
fredagsmonstret ger mig inget val.
go och gla helg på er!
(lejonet, rymdis och "uffe med brallan" tar på sig kamouflageoutfiten visar hur man har kul i korridoren en fredag)
tgif
om att det är fredag.
det märks så väl på förmiddagsfikat.
redan så dags blir allt lite...lösare och ledigare.
som att man anar helgens ankomst i horisonten.
långt därborta.
men närmande sig med full fart.
efter lunch brukar helgkänslan rulla in här med full storm.
då gäller inga strikta regler längre.
rövarhistorierna åker fram.
kollegor börjar hänga i varandras rum.
spekulationerna tar fart.
om allt och inget.
kollegan A byter bil idag.
från en ganska sprillans ny, 2 år gammal, till en helt ny sprillans, 10 km gammal.
hon har haft ågren hela veckan för det.
oj vad vi tyckt synd om henne.
not.
för som hon själv säger: "vi behöver ju egentligen ingen ny bil..."
själv har jag skaffat en ny mobil.
som jag haft ågren för ända sedan helgen.
och då ska ni veta att den kostar mig mindre än den förra gjorde.
idag kommer resten av lejonbarnen till kulan.
den store är ju redan här.
läge för livsmedelsshopping alltså.
tror dessutom att jag förlägger den shoppingen till denna lunch.
så spar jag lite tid efter jobbet.
listiga lejonet slår till igen.
(lejonet flinar upp sig efter att ha kommit på den listiga shoppingidén)
leave on high note
fick det t o m sagt till mig av en kollega.
att det jag gjorde var listigt.
som en räv.
hon visste nog inte att jag är ett lejon.
men lejon gör också listiga saker.
bäst att passa på att sluta nu.
när man gjort något listigt.
det, om något, är rätt listigt.
(antalet ggr ordet listigt användes i detta inlägg: 5)
no country for lunchprommis
en genomblöt, blåsig park.
regnmolnen hänger som tunga blöta filtar över oss.
en oktoberkänsla smyger sig på.
en lunchprommis hade suttit som en smäck idag.
det heter ju att det inte finns dåligt väder, bara dåliga kläder.
men just idag vete f-n.
känns inte lockande att gå gamla hederliga varvet.
inte alls.
jag tror jag skiter i det.
("vaddå taskigt väder?! bröderna cohen tvingade minsann ut mig i vildmarken i blöta kläder
..och du ska ge fan i att sno från min filmtitel!! akta´re så jag inte använder pickan....")
årets scoop, redan nu?
nästan så man kollar almanackan.
bara för att se att det inte står april.
annars kan detta mycket väl vara årets scoop och händelse i världen.
redan nu.
och på en torsdag dessutom.
dresscode my ass
en myndighet.
bara ordet myndighet klingar ju lite...torrt och eländigt sådär.
inget kul liksom.
trots denna fördom är det faktiskt ganska kul på det här stället emellanåt.
här där vi leker kontor.
ett underbart uttryck som jag och min kollega A älskar att svänga oss med så fort vi får tillfälle.
som vi vet retar en del.
och det, mina kära vänner, är precis de individer som har gått bort sig i träsket med just dress code.
eller förlorat sig i.
som tycker att det minsann hör till att man kommer i dräkt eller kostym till jobbet.
eller iaf kavaj.
okej, jag kan sträcka mig till att kanske använda en vardaglig kavaj då och då.
men i övrigt.
my gosh.
ytan viktig.
ingen fiiiin yta.
inget kul.
tycker dom.
här, i det murriga hörn där jag sitter.
vid fönstret mot parken.
i korridoren där vi lever ett normalt kontorsliv.
här är vi mer som folk och fä.
vi imponeras inte av yta.
eller jönsiga dräkter och skitfula slipsar.
vi är myndighetens rebeller.
rockers.
rymdkollegan är en rocker också.
trots att han inte sitter på min våning.
vi sprider vårt budskap i hemlighet.
iklädda slitna jeans och hoodtröja.
hey ho let´s go!
("jag skiter väl i era kostymer! dessutom har jag en streck-kod på armen...")
smack på nosen
äldste sonen kom över igår kväll för en veckas samvaro med det gamla lejonet.
hungrig som ett...öh...lejon, dök han upp efter sedvanliga måndagsrepet med bandet.
snitsiga jag hade förstås brassat upp lite käk åt oss.
att föra en lättflytande dialog med en trulig tonåring är ungefär lika lätt som att förutse vinnaren i melodifestivalen på lördag.
det handlar om nycker.
och humör.
upplyser junior om att jag varit in en snabb sväng på biblioteket och lånat lite nya cd-skivor.
bla red hot chili peppers "stadium arcadium" (som jag f ö blivit tipsad om av ingen mindre än rymdkollegan)
lejonet: "dom är väl rätt bra va?"
sonen: "mmm.."
lejonet: "va bra...har hört rätt mycket bra om dom. Ska bli..."
sonen: "men farsan...lägg av..åh...ni tror jämt ni ska jämt vara så jäkla....hippa. pinsamt! "
lejonet: "vadå?! tror inte du att jag lyssnar på sån musik?!"
sonen: "äh..lyssna på...gessle eller något...va faan..."
sade han, log illmarig och tackade för käket.
ett par minuter senare hördes hårda gitarrsolon strömma ut från hans rum.
själv gick jag in i vardagsrummet och började leta efter gessles samlade verk.
(inget för lejon)
scan me!
fikarasterna här på jobbet är alltid källan till mången visdom.
det känner ni säkert igen.
ett hett ämne över de rykande kaffekopparna har varit framtiden.
den här gången när det gäller att betala i framtiden.
dribblet med cashen.
utan att använda kontanter eller kort.
det kontantlösa och, kanske, kortlösa samhället.
spekulationerna går varma och höga.
förstås.
alla har ju sina egna teorier och scenarion.
och önskemål.
men till slut når vi konsensus på en särdeles smart grej.
vi enas om att använda scanner, a´la ica/coop forum, måste vara supersnajdigt.
ett litet chip inopererat under huden.
sedan är det bara att scanna en tatuerad streck-kod.
häpp!
inga plånkisar.
inga kontanter.
smidigt sa bull.
effektivt sa bill.
vilka kläder man än har på sig (eller inte har på sig), har man alltid sina pengar med sig...för det mesta iaf.
helt plötsligt ser vi ett par lysande användningsområden:
badstränder vid glasskiosken.
(slut på sandiga tjugor eller borttappade guldtior...)
och kolla in det här då:
nudistanläggningar/swingersklubbar.
(tänk er själva, köp från baren i all din nakenhet. inget galopperande ut till garderoben och hämta stålar. bara sträcka fram armen och lite världsvant säga: "scanna mig...")
japp.
kom ihåg var ni läste det först när ni hör talas om det inom några år.
å andra sidan kanske man skulle återgå till sitt jobb och försöka göra lite nytta.
ibland kan man bli överaktiv av för mycket kaffe också.
har jag hört.
(sommaren 2007 testades faktiskt scanningsmetoden vid ett nudistbad under en kort period.)
kärleksfärger
kärlekens färg.
när jag vaknar tätt intill henne på en lördagsmorgon och stryker min nästipp mot hennes kind.
när vi är i city och shoppar och hånglar upp varandra i provrummet.
när vi går längs gatan och jag håller ett stadigt grepp om hennes hand.
när vi fikar i stadsvimlet och hennes härliga leende är allt jag ser.
när hon står i köket i stay-ups och underkläder med en handduk runt det blöta håret, och dansar till musiken från stereon.
när vi ser tillsammans på "andra chansen" och jublar skadeglatt när "androla" får åka hem.
när vi äter av den goda paj hon trollat fram med sina flinka fingrar.
när våra kroppar maxar och förenas i en vild, svettig, ångande och magisk natt.
när vi äter söndagsfrukost och regnet droppar utanför.
när vi går på promenad i blåsten.
när vi ligger i soffan och somnar tätt omslingrade.
ett spektra av allt det som betyder något.
kärlekens färg.
att blunda och minnas en underbar helg.
färger som räcker ända till en måndag morgon.
(i samma ögonblick som de förenades syntes en ljussymfoni över himlen)
kramhelg
I like.
go och gla helg på er!
hon har det väl efter sin farsa!
jag blir helt stum.
hon läser orden utan att tveka.
gör rätt pauser och avstavningar.
hela registret.
nog för att jag fattade tidigt att hon var pigg på att ta till sig och lära.
men jisses.
vilken fart det går med!
klart man blir stolt.
läser dessutom på papper att tösen enligt fröken har lätt för att snappa upp betoningar och sammanhang.
låter jäkligt nice.
det är också befriande härligt att få ta del av hennes glädje till skolan.
den oförstörda.
härliga.
där hon ser fram emot att få gå till klassrummet.
träffa kompisarna.
träffa fröken.
i en värld där man annars börjar bli van att få övertyga två tonårssöner om vikten av att lära sig.
ta del av kunskaperna som lärs ut.
med den äldste är det besvärligast.
på något sätt hoppas man ju att det ska lösa sig där också.
tendenser finns, och jag hoppas att jag kan få vara med och hjälpa honom.
till insikt.
under tiden gläds jag åt dotter bus´ färdigheter.
klart hon måste ha det efter farsan sin!
längtans blå ocean
längtan.
är den blå?
fan vet, men på något sätt känns det lite trevligt att förknippa den känslan med blått.
nu säger vissa att det är ju ingen varm färg, men för egen del så förknippar jag det med
vatten.
och vatten har jag ju alltid gillat.
färgen på hav.
det blåa.
oändliga.
alla de där bilderna man kan se.
när hav möter horisont.
någonstans i söderhavet.
kanske längtan skulle vara röd istället.
röd som kärleken.
om nu kärleken är röd.
kalla mig old time school, men så är det nog.
hjärtan.
känslor.
kyssar.
rött.
som ni säkerligen redan fattat går min kropp igenom cell för cell och läser av att hon
fattas mig.
älvan.
den vackra.
min vackra.
kvinnan som gjort underverk med det gamla lejonet.
snart ses vi.
det har gått alldeles för länge sedan.
bara genom att sluta ögonen förnimmer jag hennes doft.
hennes andetag.
hennes skratt.
hennes värme.
känslan av hur hennes hud reagerar på min beröring.
hur jag reagerar på hennes fingertoppar.
wow, liksom.
nu tar vi oss sakta men säkert mot en helg då vi kan vara nära varandra igen.
en barnvecka tar slut.
en vuxenvecka börjar.
längtan.
veckodags-kärlek
på sofistikerat vetenskapligt manér har vi idag, på fikarasten, behandlat en av de mer intressanta frågeställningarna.
ett riktigt i-landsproblem.
vilken veckodag är bäst?
vilken veckodag väljer vi att ge guld till?
vilken veckodag är numero uno i skaran som utgör en hel vecka?
som vanligt genomfördes analysen med högt-i-taket-diskussioner.
fördelar och nackdelar som vägdes mot varandra.
samlade sanningar.
och rätt mycket spekulationer.
kanske liite mindre med fakta.
det finns många bud om priset.
självklart seglar ju fredagen alltid upp som en stark segerkandidat. så är det ju.
och kommer alltid att vara.
liksom lördagen.
rätt givet det också.
det mest förvånande budet kom från vår info-kvinna.
hon höll på måndagen!
måndagen!!
jodå, då är man ganska pigg och har inte hunnit oroa sig för veckans alla kommande problem ännu.
allt enligt henne.
och hon ska vara info-kvinna...
stora loserpriset gick faktiskt nästan enhälligt till tisdagen.
just denna dag.
långt kvar till helgen och man har hunnit grotta ned sig träsket ordentligt.
nåväl, självklart kom vi inte fram till ensat beslut.
alla dagar betyder olika för olika personer.
och tur är väl det.
min vinnarlista ser dock ut som följer;
lördag - lördagsmorgnar är trevliga. och underbara när älvan är i närheten..
fredag - att varva upp helgen genom att varva ned på jobbet på eftermiddagen är rätt gött....
onsdag efter lunch - då känns det som det vänder!
hur ser din topplista ut?
trafikvett in da morning
lejonet: "meeen...kör då för i helv....du stoppar ju upp allt! din toka!"
dotter 8 år: "pappa..om du vill veta...så kan hon i bilen framför faktiskt inte höra dig. så det var rätt onödigt att svära så där."
lejonet: "eh...jag vet...men...äsch...*mummel*
dotter 8 år: "de kanske borde sätta trafikljus här."
vett och etikett i trafiken.
(hon började förskräckt ana att lejonet i bilen bakom röt åt henne..)
på promenad med sig själv
att ta en långpromenad.
komma ut lite från stället där vi leker kontor.
idag strålade solen från en nästan klarblå himmel.
men ack vad man bedrog sig när man väl kom ut.
kylan fanns där.
snyggt förpackad i solskenet.
det stoppade dock inte ett lejon från norden, som knäppte jackan ordentligt och knatade på.
man hinner tänka på en hel del när man går där och filurar.
jobb, ekonomi, kärlek, barn...typ det mesta som händer i livet.
med- och motgångar.
en sorts yoga light kanske.
man löser sällan världsproblemen, men lär sig hantera sin eventuella oro.
eller varför inte få gotta sig i något glädjande som man har att tänka på.
kort sagt, det mesta för själen kan tillhandahållas på en sådan här promenad.
för att inte tala om alla bra ideér man klurar ut mellan tummen och pekfingret.
och blogginläggsuppslag!
kruxet är bara att man näst intill glömt dem när man kommer tillbaka.
när verkligheten gör sig påmind igen.
å andra sidan kommer det ju nya tillfällen.
att promenera.
och filosofera.
födelsedagsglädje
i allehanda former.
tex vid en födelsedag.
idag var stor dag för lilla busan.
fyllde år.
med allt vad det innebar.
först svårt att somna kvällen innan.
och sedan, när hon väl somnat och fått sova ett par timmar, då skulle hon sjungas för och firas.
förstås hade hon redan vaknat innan yours truly.
och låg där och smög under täcket.
ville få mig att tro att hon sov.
sedan fick hon äntligen sin dyrt efterlängtade present.
det elektroniska husdjuret.
glädjen visste inga gränser.
man säger ju att man inte ska hänga upp sin glädje på det materiella.
men för det första hade den förtåsigpåaren nog aldrig uppvaktat ett barn på en födelsedag.
för det andra känns det lite hårt att behöva hårddra den filosofin just på en födelsedag, för en dotter som slukar leksakskataloger och får influenser av sina kompisar och klasskamrater i parti och minut.
så klart att hon blev glad.
hon studsade ur sängen (ska bli intressant och se om hon kan studsa ur den lika bra i morgon bitti när skolan väntar) och gav mig stora kramen och pussen.
just då, i den sekunden är man världshistoriens bästa pappa.
ni övriga pappor (och mammor förstås) vet naturligtvis hur det känns.
precis i det ögonblick struntar man glatt i att man fick betala en mindre förmögenhet för en jäkla grej som blinkar och piper och har sig.
fast det handlar inte bara om presenter.
man blir ju större också.
bara sådär.
över en natt.
det är viktigt att komma ihåg tycker dottern, som påpekar att det måste väl ändå synas också!?
självklart, säger jag.
härligt med en ålder där man vill det ska synas att man åldras...
men, även en födelsedagshelg tar slut och bakom hörnet skymtar en vanlig måndag.
that´s the way it goes.
klassisk söndag från bästa platsen
förpliktar.
vasaloppet.
och det vet ni väl vid det här laget...
...att den bästa platsen är den i soffan.
därifrån kan man avnjuta starten och röran som uppstår.
gärna med frukostkaffet i näven.
tokbästa platsen.
helt klart.
savannen har annars haft en dotter som har haft uppenbara problem att sova.
stor dag i dag ju.
födelsedag och allt.
som hon får fira i en (vacker?) vintervärld.
det började ju toksnöa här igår kväll.
men är det vasalopps-söndag så är det.
(ögonblicksbild från i morse där en strikt funktionär ber en
av bröderna aukland att respektera fartgränsen och inte köra för fort)
gubbstryk igen!
ny fetsmäll till oss som envisas med att tro på de gamla trotjänarna.
nu var det de tuffa tjejernas kväll.
ska dock villigt erkänna att det var två bra låtar som tog sig vidare ikväll.
nordmännen var ju onekligen lite....udda.
det som verkligen vore kul är ju om de piskade ur carola ur andra chansen nästa helg.
fat chance.
att linda b studsade vidare var ju käckt som tusan.
mello och linda är liksom synonyma på något sätt.
alltså, jag har så svårt för wizex-charlotte.
fast låten var ju bra.
måste man erkänna.
älvan hade som vanligt rätt i sina tips.
och de triumferade sms:en ramlade in här.
hon trodde tidigt på tex nordman.
jag säger då det.
(botox-charlotte och pigg-linda hånskrattar när de får reda på att lejonet hade fel igen.)
ljudet av regnet som slår
se där, skulle kunna vara en låttitel så här i schlagertider.
ligger stilla och låter kroppen vakna till denna lördagsmorgon, som av ljudet att döma, inte verkar bjuda på något bra väder.
plötsligt saknar jag hennes kroppsvärme.
känslan att krypa närmare och lägga en hand på hennes höft.
låta ett finger följa hennes vackra former.
den första morgonpussen.
regn utanför och närhet i sängen.
det går liksom ihop på något sätt.
snart så.
ett sms talar om att det vankats bullbak i hennes kök på morgonkvisten.
det är också något som går ihop.
kök och bullbak med tillhörande doft.
idag blir det fix inför busans kalas här.
savannen måste ses över och donas med.
hennes stora dag står för dörren.
å så är det ju mellodags igen.
nu glömmer ni inte bort att rösta på den bästa låten.
ni som läste vad jag skrev om förra veckans resultat vet såklart vem som får min röst denna kväll.
nu, diskning!
